Mina barn har vattkoppor. Jag har tre dagar kvar till Vätternrundan och en massiv träningsvärk i benen som inte borde vara där. Jag mumsar rödbetor och har idag äntligen försett alla våra utomhuskrukor med årets sommarblommor. Har letat upp en dator med viktiga dokument som varit på vift (stod dold bakom en dataskärm, smart placerad!) och jag försöker planera vilken dag nästa vecka jag ska utföra examinationen av min PT-kurs. Igår tog jag sommarens första dopp men mentalt är det ungefär mitten på maj. Livet alltså, lite körigt?
Hela helgen som var körde jag olympiska lyft och drillade in teknik i ryck och stöt. Kul och inspirerande även om jag var väldigt försiktig med att lasta på vikt då jag inte ville ha med mig träningsvärk in i Vätternveckan. Den planen höll svinbra! Igår filmade jag ett träningspass jag skapat för er och well… idag har jag enorm träningsvärk. Så kan det gå när man vill vara ett föredöme och välja en kettlebell modell tyngre (och inte sätter allt på första tagningen).
På agendan i morgon: Tvätta och smörja cykeln, äta mer rödbetor, jaga prickiga barn runt tomten och jobba det digitala när jag blir vab-avbytt. Inväntar pang-pang i benen medelst mumsandes lite extra allt samtidigt som ögonen plöjer Anki Sundins kostlära och höften vilar på en foamroller.
Jag längtar lite efter en obokad helg med familjen, det har jag inte haft mellan mitten på mars och midsommar. Midsommar är förvisso också bokad, och helgen efter det, men inte med jobb eller kurs eller lopp. Jag klagar inte, det är inte det, det är bara lite mycket som är lite all over the place och då är jag inte en sådan som gillar att ha saker i onödigt raka rader till vardags. Ja ni hör ju.
Mest onödigt och irriterande är att jag har träningsvärk, det skulle ju bara inte ske!