Välkommen till din nya favoritblogg!

Åre Extreme Challenge 2015- race report

Race report från Haglöfs Åre Extreme challenge.

Med bara några veckor kvar signalerar Katarina, vår löpare, att hon inte hinner bli hel från skada. Vi blixtinkallar och Susanne anmäler sig glatt. Nu har vi åter ett starkt lag. Astrid som är van paddlare på 18 km paddelsträcka, Susanne på 16 km bergslöpning och mig på mtb avslutande 30 km.

åreextremechallenge2015--4

Vår lagform var okej. I huvudsak matchade vi oss själva riktigt bra mot form, vilket gav oss ett silver! Vi vet delar där vi lade lite för mycket tid men också där vi gick starkt. Det känns fint!

åreextremechallenge2015 (1 av 1)
I fållan i Huså väntade jag in Susanne. Lite nervös och mycket laddad. Min förvarning om att Susanne var på väg kom och strax därpå hörde jag förvarning om ännu ett damlag. Det ledande laget visste jag var utom räckhåll givet ruskigt starka insatser. Det skulle bli medaljjakt och jag var jagad.

åreextremechallenge2015-

När jag cyklade cykelsträckan för några veckor sedan kändes den oändligt lång och tuff. Det hade torkat upp mycket och jag cyklade med en känsla av ”är jag redan här”, vilket var stärkande. Förvisso var de blöta partierna mer leriga, men jag tog mig an dem med starka ben.

I stigningarna in mot Fröå gruva cyklade jag starkt och gick om många killar. Vissa i duo, andra på cykelsträcka. Jag var noga med att fylla på energi och benen svarade bra. Banan var utmärkt snitslad överallt och vid alla bilpassager stod glada funktioner som hejade fram oss och berömde. Det var riktigt, riktigt kul att cykla och stämningen mellan oss tävlande var toppen!

Upp mot Björnens skidområde är en tung stigning. Här valde jag att lugna ner och fastnade lite bakom några killar och plötsligt, uppe på myren in till skidtransporten fick jag syn på den jagande tjejen över axeln.

åreextremechallenge2015--2
åreextremechallenge2015-7

Shit! Bara att gasa nerför. Jag släppte på allt jag hade, det dundrade på bra och jag visste att nu var det till att försöka hålla ihop och hålla undan sista milen, med tuff singletrack och ännu tuffare klättring upp till avslutande downhillbanan och upploppet.
åreextremechallenge2015-9
St Olavsleden är smal singletrack i kohage, stenigt och stigning. Jag var trött men slet på i rygg på en ännu tröttare man. Tryckte i mig gel och satte tankarna på kommande supertuffa stigning. Precis där leden övergår i grusväg/asfalt satte tjejen bakom in ett ryck. Ett ryck som överraskade mig och hon fick en lucka. Helvete! Hon tryckte på starkt och jag hade inte riktigt kraften att haka på. Damagecontrol nu tänkte jag, tog energi som planerat och tvingade mig att svälja gelen som växte i munnen.

Tuff stigning kvar. Lång stigning kvar. Mycket kan hända, ge inte upp, mata på, mata på. Så gick mina tankar.

När vi gick in i avslutande stigning låg vi på bronspeng och jag hade kanske 100 meter fram. Vi började klättra och jag tog in. Irriterande långsamt, men tog in. I första branta partiet blev vi båda tvungna att hoppa av och gå, avståndet krympte, men växte igen då hon var först upp på partiet det planade ut och kunde börja cykla. Jag visste att det planade ut något nu, för att sedan bli ruskigt brant och sedan segbrant genom en sväng innan downhillbanan tar vid. 300 meter kvar.

”Om jag kan trycka på och komma ifatt nu så tar jag det. Den som är först in i downhillbanan vinner av oss”. Tanken gav kraft. Jag matade på och såg avståndet minska för varje höjdmeter. När hon överraskande klev av för att gå igen höjde jag blicken mot toppen och tänkte NU! Aldrig att jag viker mig nu.
åreextremechallenge2015-10åreextremechallenge2015-16
Jag klättrade. Jag kämpade och segade mig förbi med ett femtiotal meter kvar av stigningen. Tog två djupa andetag innan jag styrde ner i downhillbanan och tänkte ”nu öser jag sista”.

Tävlingsåket var mitt tredje race nedför downhillbanan och det absolut bästa hittills. Fokus, mod och pannben. Jag släppte på och klarade banan galant. De svängar som tycktes omöjliga att klara med fötter i pedaler för några veckor sedan rann jag igenom nu. In mot byn växlade jag upp och bara tryckte på precis allt som fanns kvar. I sista stigningen mot målet på Åre torg kastade jag en blick över axeln, konstaterade att jag var ensam och rullade över mållinjen med en arm i skyn.

Silver! Vi i TEAM-Uppochhoppa tog silver! Alla i laget gjorde sin debut i Haglöfs Åre Extreme Challenge. Vi hade matchat oss själva riktigt bra! Dagsformen gav oss utdelning och vi hängde av mer etablerade multisportare. Vilken grym känsla! Resultatet var långt bättre än vi vågat hoppas innan även om vi förstås hade som mål att maxa.

åreextremechallenge2015-17

Efter kramkalas på Åre torg väntade dusch, bankett och prisutdelning. Supertrevligt arrangemang om än något utdragen priscermoni, men när vi själva skulle upp på scenen för att motta priser var det lätt att vara överseende. Med medalj runt halsen och ny sovsäck från Haglöfs stängde vi tävlingsdagen.

Jag är alltigenom imponerad av årets arrangemang. Det var fantastiskt att vara tävlande i Haglöfs Åre Extreme Challenge 2015. Funktionärerna! Tävlingsledningen! Åre! Alla delar levererade på topp! Jag kan varmt rekommendera att ha detta lopp som ett långsiktigt mål och en utmaning att testa.

åreextremechallenge2015-8

TACK till Astrid och Susanne för jättekul äventyr! TACK Crescent för bra cykelsponsring. TACK alla som hejat, peppat och stöttat! Grattiskramar igen till vinnande laget Lofsangruppen! Extra tack till Lisa för pepp vid start. Det är också Lisas bilder från växlingen i Huså. TACK till Prinsen som själv genomförde en hel tävlingsdag i solo herrklass och som ändå följde med på kvällens fest fast du helst ville ligga kvar hemma!

Jahapp. 2016 nästa. Så. Jävla. Pepp!

Magiska träningshelger!
Klicka nedan för att se vilka bokningsbara träningshelger & events som finns just nu!