I torsdags vandrade jag Blanktjärnsrundan igen. Blanktjärnsrundan på hösten är kanske inte precis lika fenomenal som på sommaren, men om du prickar in en solig dag kommer det turkosa vattnet glittra fint mot dig. Vandringsleden ligger också fint skyddad på lågland, vilket är toppen om det råkar vara en blåsig dag. Den 26-28 oktober gör jag mitt event Outdoorboost då en av dagarna innebär vandring runt Blanktjärn- i övrigt är eventet fullt med stärkande aktiviteter och pausande av vardag – mobiler stängs av och vi känner inåt och skippar bruset.
Blanktjärnsrundan på hösten var det. Är vädret lite surmulet får man jobba med härliga add ons. Kanelbullens dag, alltså i torsdags, startade jag med att baka kardemummabullar. De är så mycket godare och livet är för kort för trista bullar. Det är också därför jag jobbar med typ dubbel fyllning, självklart riktigt smör och mindre mjöl än receptet, så blir bullarna som godast. Anyhow. Katrin, aka fjäll&klackar på instagram, kom hem till mig, vi packade in bullar och oss själva och for till Vålådalen. Blanktjärnsrundan startar där, vid Vålådalens spårcentral.
Vandringen är enkel, innebär få höjdmeter och har preppats med spång. Här är lätt att vara och lätt att vandra. 6 km utan konstigheter, jag råkar alltid gå högervarv, och så kommer man till åsen varifrån man blickar snett nedåt höger och ser Blanktjärn. Vi pausade, åt Katrins medhavda wraps med ägg och ärtpuré med basilika, drack te och åt bullar.
Fortsätt sedan stigen bortåt och om du varit missnöjd att Blanktjärn inte visat sig från sin mest turkosa sida (se bilderna ovan, mest vanligt vatten i helt normal fjälltjärn som det ser ut) så kan du snart ha tur. När du kommer upp en bit till på åsen och med lite distans till tjärnen blivkar ut kan du istället få detta:
Stanna till vid den hjälpsamma trappan, fota för att minnas, ta tio djupa andetag och tacka kroppen för att den tog dig hit. Tacka för att benen bär, ögonen ser, ryggen står rak och hjärtat slår. Blanktjärn på hösten kan verkligen få dig att känna att du lever ett liv i lyx.
Kroka sedan arm med dig själv eller ditt sällskap, fortsätt småprata om alla livets viktigheter, om sådant som betyder något, som definierar dig, insikter och lärdomar. Ni har sex kilomter på er tillbaka genom skogen, över spångar, landskap som öppnar upp sig och som ger ro.
Känslan efter att ha vandrat blanktjärnsrundan på hösten: Oslagbar!