Med en uppmjukad kropp och tacksam själ landar jag i Sverige och det är december. Medan jag sitter här på bussen hemåt funderar jag på mina intentioner med den kommande månaden. Hur jag vill känna, må, leva. Vad jag vill göra mer och göra mindre. Det låter så dramatiskt men jag upplever att jag på något sätt har ändrats den här veckan. Jag har blivit trött på vissa delar och saker jag gör och blivit hungrig på nytt. Det är en pågående process och mer en känsla än att jag kan pinpointa exakt vad. Du kanske kan känna igen dig ändå, trots lite svävande beskrivning?
Några saker kan jag sätta fingret på och jag väljer att ta dem med mig som tydliga intentioner för december:
Yoga. Några sekvenser varje dag. Mjukt och inkännande. Inga krav, bara rörelser. Jag vill ha med mig känslan av att stå stark och balanserad varje dag. Det behöver inte vara att rulla ut yogamatta ens. Bara Att förflytta mig från en könska i kroppen till en ny, via härliga sekvenser som jag hoppas kunna återskapa från minnet eller uppfinna på egen hand mot filosofin jag lärt av Maria.
Återskapa rätterna vi lagade på våra matworkshops och bjuda gäster och familj. Raw och veganmat med mycket smak, färg och nyfikenhet. För att det är kul att blanda, öppna upp för nytt och exprimentera. För att mat är kul och kan vara olika. För att den var god och för att kroppen gillade det.
Föra viktigare samtal. Så många gånger de senaste dagarna som jag haft gråten nära. När jag analyserar det är det för att jag saknat samtal. Ynnesten att dela med sig, få höra visdomar, lära från andra, dela tokigheter och roligheter, glädje och sorg. Öppenheten som värmt så enormt. Jag vill föra mer samtal på djupet bortom mobil och stress. I december vill jag ha fler riktiga möten. Stänga av tv och mobil och umgås istället. Jobba mindre på kvällstid och ha tid för nyfikenheten i vart konversationer landar.
Ge dig en hjälpande hand. Det är alltid min intention att skicka med något som förflyttar. Jag vill att du som läser ska vara gladare, mer peppad, mer balanserad och mer kunnig när du lämnar än när du kom. Om jag ska samla det till ett ord så är det att jag vill hjälpa. Här håller jag extra fokus i december.
Nu fortsätter den här dagen som är en torsdag men känns som en måndag. Jag ska packa upp Thailand och omfamna Ingarö. Jobba undan administration och sedan hämta barnen på förskolan för kramkalas. Jag undrar just om de kommer märka någon skillnad och se lättheten jag upplever i bröstkorgen?
Till dig. Tack. Tack för att du hittar hit och för att du med jämna mellanrum delar med dig av dina upplevelser, vad du kämpar med, tycker, känner och underar på.
