Något jag önskar vi alla kunde bli mer fria från och ha ett annat förhållningssätt till i livet och i träning är jämförelse. Jag upplever inte att vi jämför oss så mycket med varandra som vi jämför oss med andra. Förstår ni hur jag menar och var skillnaden ligger? Det jag tänker på är att vi inte öppet diskuterar och jämför att ”jag marklyfter 105 kilo medans du tar 75 – hur kan det komma sig och vad är olika med oss” utan vi i våra huvuden är snarare ”jag tar (bara) 105 kilo men Kalle tar 110”. Det är en intern dialog där jämförelser tar position och allt som oftast skapar dålig stämning. 
Det vi lätt missar när vi jämför våra egna resultat eller varanden med andra är att utgångsläget eller ens möjligheterna inte är likadana. Vi har olika utgångslägen, vi har olika förutsättningar, vi har olika vana, kroppskomposition och kanske olika lust och intresse! Ändå är det som att vetskapen eller insikten om det kan försvinna så fort det finns något att jämföra med. När vi jämför oss med andra eller befinner oss i en situation där vi vet, anar, tror att jämförelse kan komma att ske kan vi också bli rädda att bli dömda, rädda att misslyckas. Så rädda att vi inte ger oss chansen att försöka, att vi helt enkelt låter bli.
När vi jämför oss med andra kan vi lura oss på vår upplevelse. Visst kan vi både bli stärkta och sänkta i siffror. ”Jag ska minsann också klara 105 en dag” kan vara en tanke som kommer till oss, när vi ser vad kompisen klarar och det är på inget sätt farligt att tänka så, däremot kan det sakna relevans. Det viktigaste vi har i jämförelseväg är vår egen siffra och en upprepning för att se om den siffran eller det resultatet har ändrats över tid. Det är att jämföra rättvist och att jämföra sant mot sig själv.
Jag tror också att om vi helt kunde släppa betydelsen av och viljan att sortera in oss människor i fack vilket jämförelser till stor del grundar i, skulle vi kunna leva gladare och mer nyfiket. Att se skogen istället för ett träd eller att njuta fullt ut av var vi är istället för att fundera på att rangordna och bestämma. Det är nämligen sällan neutralt, vårt jämförande. Att hitta ett nyfiket neutralt förhållningssätt till det som sker idag, det är min utmaning till dig som känner dig träffad av att du ofta hamnar i jämförandeträsket!