Vill du cykla kul mountainbike med fin singletrack när du är i Åre kan jag rekommendera turen Bäverkroken. 11 km lång och med en estimerad tid på 1-2 h beroende på hastighet är den en perfekt aktivitet att lägga en förmiddag, eftermiddag eller varför inte en vacker kväll på! Svårighetsgraden är varierad, inledningsvis och avslutningsvis är det riktigt enkel cykling likt motionsspår eller grusväg där det således är enkelt. Efter inledningen vänder stigen nedåt i ett delvis tekniskt parti tills du passerar själva Bäverkroken på en hängbro. På mitten och andra sidan bron är det fin smal och flowig singletrack längs Fångån. Så vackert!
Foto: Lisa, livet från den ljusa sidan
En härlig mountainbikeeftermiddag i åre
Mountainbikeslingan Bäverkroken utgår från Vallbo, nära Vålådalen ca 30 minuters bilfärd från Åre men det är väl värt att lasta på cyklar och ta med sällskap. Så är det ju, den roligaste cyklingen görs med sällskap!
Jag och Lisa hade innan vi landade i Åre bestämt att vi skulle cykla en slinga ihop och efter att vi kikat lite på webben Åre trails valde vi Bäverkroken. Sidan är toppen på desktop, finns också som app, som för mig med android inte alls fungerar. Lisas Iphone fick ha kartan och så drog vi iväg.
Bäverkroken – hitta mountainbikeleden
Starten av leden är svår att hitta, så mycket visste vi efter att ha läst på, men frustrationen hos oss blev enorm när vi snurrade och snurrade. Vi parkerade vid spårcentralen och om jag ska beskriva det för dig nu i efterhand utan att du ska leta som vi gjorde, så ska du cykla någon hundra meter tillbaka på grusvägen du kom ifrån, därefter svänga höger in på grusväg/traktorväg över åker som kommer att bli till bred stig. I slutet av breda stigen kommer fler stigar, ta in snett höger på stig som är markerad med vandring och cykel. Efter en stund hamnar du på rätt led som är Bäverkroken (skylt finns), jag vet inte om denna start är den rätta, men det var så vi till slut hittade rätt.
Njutningsfull tur den där Bäverkroken!
När vi väl var rätt kunde vi slappna av och cykla på. Jag har sällan upplevt en så härligt flowig smal singletrack! Stigen var på långa ställen så smal att bara hjul och trampbredd rymdes, vilket inte var något problem eftersom det inte var särskilt med rötter eller sten. Fin barrstig och blandad skog, så grönt, så vackert!
Bäverkroken var en total njutningstur, inte särskilt jobbig, långa stunder kunde man njuta av nedförsbacke och det där brukar ju ta ut sig, att det är mycket uppför också, men jag tyckte inte riktigt att det var så. Lisa som är relativ nybörjare på mountainbike klarade den jättebra, några passager gick hon och även jag valde att klicka ur och sparka mig fram på vissa spångar som hade trixig anslutning.
Jag fick efter instagramuppdatering om vår fina tur lära mig ett nytt ord. Spångest (!) Jag ska jobba bort min, jag ogillar verkligen att cykla på spångar efter en vurpa för många år sedan, jag liksom mosade låret mot spångkanten med cykeln ovanpå och hade ont superlänge av det. Nåväl, på turen runt Bäverkroken cyklade jag till slut spång utan olycka och fick tjoa av glädje. Att cykla stenigt eller brant nedför eller rötter gör jag hellre än cyklar spång, men nu ska jag fortsätta träna för att övervinna min spångest.
Kolla Lisas ansikte! Såhär kul och härligt var det – jag fullkomligen älskar att få ge mig ut i skogen på cykel med sällskap och vi hade en så härlig eftermiddag. Den här turen gör vi om, det konstaterade vi unisont!
