Boken har en layout som tilltalar mig. Helt okej foton (inte magiskt snygga), tydligt upplägg och indelningar samt rubriker i ett typsnitt jag tidigare hade som header på bloggen. Klart jag gillar. Inledningen innehåller sedvanlig ”förtroendeskapande text” – där författarna Pauline Demetriades och Katarina Wikholm ska försöka visa (och förmedla) kunskap. Här kring lchf, grönsaker, fibrer, mineraler, oljor och fetter. Jag blir lite trött, men förstår syftet. Författarna tar avstamp i historien, om hur gorillor äter, hur människor utvecklats, åt förr och hur vår mat förändrats. Ibland blir det skrattretande, ibland intressant.
”Ryktet om frukternas nyttighet är betydligt överdrivet. De moderna förädlade frukterna är kolhydratsbomber med få andra näringsämnen än lite c-vitamin”. ”En banan innehåller betydligt mer socker än motsvarande mängd coca cola.” Nja. Tillåt mig tvivla och tveka och tänka själv. I valet mellan banan och coca cola kan vi som läser den här bloggen vara överens om att det är hyfsat STOR skillnad. Och bygger man en bok kring att äta ”naturlig mat” och börjar med att jämföra banan med syntetisk läskedryck känner jag att man är ute på ganska djupt vatten. Är ni med mig?
Jag kan tänka mig att LCHF-are gillar listorna med gram kolhydrater/100 g grönsak. Är det viktigt med siffror så är det viktigt med siffror. Jag kikar och säger ”aha” här och där men bläddrar vidare till recepten!
Jag blir lite full i skratt. Det visar sig att jag äter LCHF för vegetarianer ganska ofta, särskilt när det handlar om ”få i sig något snabbt som inte är hel måltid”. Ägg, keso och salt och peppar. Ibland gör författarna det väldigt enkelt för sig. Lite för enkelt kan jag känna. Behövs verkligen recept på hur man delar en avokado och har i rom i creme fraiche? Kokar ett ägg? Öppnar en påse färdiga mozarellabollar och doppar dem i pesto? Kanske.
Här och där blir det mer intressant. Som den här gazpachon. Den är väl förvisso som vilket annat gazpachorecept som helst, men i alla fall lite mer maträtt. Jag kan dock inte komma undan känslan av att jag tror att de flesta som äter vegetariskt redan äter enligt många av bokens recept. Gratänger med grönsaker, äggstanningar, quornfärsröror.
När boken kommer till lite mer avancerade rätter blir det genast mer intressant. Det hade jag velat se mer av!
Smårätter, röror, frukostar, soppor är några av bokens avsnitt. Avslutningsvis får läsaren ett gäng desserter. Jag ska testa en ostkaka på keso och mascarpone tänkte jag. Frukostarna bjöd på ett gäng olika äggrätter och självklart finns det några pannkaksalternativ med nötmjöl och kokos. Alla rätter är klassade efter kostval, så som vegan, ovo, lakto och lakto-ovo. Fint!
Boken vänder sig till de som är nyfikna på LCHF, vegetarian eller ej och är tänkt att vara en bred introduktion samt ett komplement till de recept som finns på nätet. För mig känns det som att exakt vem som helst kan laga de här rätterna när man vill äta vegetarisk kost. Det är ju förvisso något bra, det vill säga, att det inte upplevs som underliga recept med grädde, gurka och smör… Men den fördomen kanske sa mer om mig än om bokens innehåll. Känslan jag har är att den här boken i stora delar skulle kunna vara ett insteg till vegetarisk kost överlag, även utan lchf-inriktning. Enbart pasta med tomatsås är som bekant ingen bra vegetarisk kosthållning. Boken passar särskilt väl för en ung målgrupp som kanske inte lagat så mycket mat i sina dagar.
3 upphopp av 5. Godkänt för snygg layout, bra upplägg och spridning på recept. Bitvis alltför basic. Inspirerar till att handla hem mycket grönt och att låta grönsakerna spela huvudrollen. Och äggen. Det är mycket ägg i den här boken!