Sedan länge har jag velat testa skidåkning i Trillevallen. Äntligen har det blivit av!
Här kommer rapporten från en fantastiskt fin skiddag i Trillevallen (så fin som en skiddag med barnen med kan bli) dit vi styrde bilen en lördag i slutet på vecka 9. Efter en hel vecka av sol, sol, sol och klarblå himmel som jag så unnade alla sportlovsfirare tilltog vinden lite men solen stannade. Vi tänkte; hur kan vi bäst nyttja denna kommande fina dag? Trillevallen blev svaret, grannskidorten till Åre som marknadsför sig med att vara ”hela familjens favorit”. Skidorten på fjället Välliste, där vi sprungit och vandrat men fram tills i lördags inte åkt skidor.
Skidåkning i Trillevallen
Du (och vi) angör Trillevallen från en väg av ingenting, strax efter Undersåker. Välliste tornar upp sig och bjuder in, mycket öppet fjäll ovan trädgräns. Vi parkerar, köper liftkort och konstaterar att det varit så mycket Skistar på sistone att vi behöver köpa nya platskort att ladda på (75 kr styck). Trillevallen är alltså en egen skidanläggning med eget liftkort. Ett dagskort för en vuxen kostar 340, för ungdom (från 8) och senior 290 kr, ett rimligt pris för bra skidåkning helt utan liftköer. Skistar Åre tar 520/415 kr för dagskortet, liftköerna en lördag med full sol vecka 9 får man på köpet.
Peppade, glada och förväntansfulla tar vi första liften upp. Backarna radar upp sig som ett pärlband över fjällsidan med fin överblick nerifrån. Liftarna är främst bygelliftar, inget ont i det, hellre än bygellift än en föråldrad stolslift (eller en som står still) och vi spanar glatt mot dagens första åk.
Hela vägen upp och vi får fantastiskt fin utsikt över hela södra Årefjällen åt ena hållet och Åre med skutan stoltserande åt andra. Att Välliste är väderutsatt för blåst syns tydligt med kalblåsta delar utanför preparerad pist. Pisterna ja, fina, svepande och bra snö!
Fina backar – tomma liftar i Trillevallen
Tuffa branter finns för den som är på det humöret (det var vi), ett helt fint och stort offpistområde, flera platser med hopp och funpark och en skicross-bana som våra kids blev fullständigt förälskade i. Glada i hågen testar vi skogsåkning, breda carvingpisten, tog den svarta branten igen och sen var det dags för lunch. Inte en gång fastnade vi i liftkö. Möjligen någon person framför som precis skulle till att åka upp, men ingen liftkö så långt ögat nådde, en lördag vecka 9 i strålande sol. Lycka i det.
Restaurang Ripan, nybyggd och fin, serverade skidåkarlunch för strax över hundralappen utan dricka. Högt i tak, funktionellt och mysigt inrett och vacker utsikt över fjället. Här festade vi på hamburgertallrik och pannkaka, värmde kalla tår och konstaterade att det här med skidåkning i Trillevallen, det var en bra idé.
Efter lunch åkte vi lite till innan energin plötsligt tog tvärslut i femåringen, så som den kan göra ibland. Vi mötte kompisar som brukar åka i Trillevallen och som hälsade på oss med orden ”gud vad mycket folk, helt fullt på parkeringen!”. Du ser ju på bilderna. Inte riktigt det man likställer med orden ”vad mycket folk” men allt är relativt förstås.
Visst har ståtliga Åreskutan, vårt hemmaberg, en massa fina fördelar. Skidåkning en hel vecka, ja då skulle jag välja Åre, men skidåkning en solig högsäsongsdag, då kan jag med fördel unna mig ett liftkortsinköp i Trillevallen och få högkvalitativ skidåkning. Hit kommer vi tillbaka. Framförallt en dag utan vind och gärna med lite nyfallen snö. Oj, där har vi ett recept för fin skidåkning!
