Det pågår utveckling och det är härligt. Utveckling åt alla håll och kanter som spiller över och skapar ny energi och roliga mailförfrågningar och promenader på isar. Vi är på väg mot vårvintern, vår femte årstid och ljuset, kan vi prata om ljuset? Solen som visat sig, snön som har fallit och skiddagarna vi har och haft. Jag coachar skidåkare till nya nivåer, höjder och som utvecklas något enormt.
Det är sannolikt att du snart ser tussilago och blåsippa men jag har snö så jag tänker njuta den en dag till även om jag också inlett löpsäsongen med minimala mått och försiktiga steg.
Det är en så fin grej med utveckling. Att hjälpa till att ta någon från ett läge till ett annat, bygga tillit till ett system, göra sammalika om och om igen och få samma resultat. En tryggare skidåkare, en snyggare carvingsväng som går att lita på. Jag gjorde såhär förra svängen och gör samma nu och ja, det fungerar! Det är en ynnest att få vara med på att förflytta någons bild, från nybörjare till mer än medelgod skidåkare på några timmar. Det går nämligen. Det går.
Löpningen ja. 20 minuter hann jag och lite löpstyrka, sen blev jag förkyld. Det har nog inte med varandra att göra alls, men kanske springer jag nästa pass utomhus i friska luften, istället för på löpband på Sats. Ute är ändå ute, men såhär i uppstartsfas tänkte jag att det ju vara skönt att slippa alla uppförsbackar precis utanför mitt hus. Straffades direkt, tydligen.