Sakta går det upp för mig att vi snart är fyra. Medelst jag packar upp miniatyrbebiskläder börjar det bli mer verkligt. Vi har ett datum för ett planerat kejsarsnitt med kallelse och allt på anslagstavlan. Försäkringskassan har fått sin anmälan. Jag kan inte låta bli att köpa lite nytt i storlek 50, fast vi egentligen har allt vi behöver. Om någon vecka köper vi blöjpaket i minsta storleken. Spjälsängen ska bäddas och storasyskonet ska få välja gosedjurspresent. Fysiska saker som är enkla att förbereda. På insidan svårare. Hur känns det? Spännande, mysigt, nyfiket. Lite läskigt, men mestadels ganska coolt. Det här att bli fyra, på en planerad dag i april och allt. Märkligt.
