Det är inte klokt egentligen, hur galet roligt det är att vara förälder till en treochetthalvtåring som finurlar och pratar och klurar om allt. Som är verbal och intresserad och klok och bestämd. Uppfinningsrik och fantasifull, smart och kärvänlig och som viskar i öra och gör gester. Att jag får vara mamma till en sådan, det är en ynnest och en passion och en kärlek så stor att jag inte kan förstå, fast det pågår hela tiden. Tacksamheten i det, den går inte ens att ta på.
Vad vi sa här vet bara vi, men ibland säger bilder mer än tusen ord.