Det här med att åka på utflykt när vädret mulnar ihop, det är en himla mysig grej. Att upptäcka Öland med miniatyrer som tycker att allt är spännande, men på sitt eget vis. Som när vi besökte Långe Erik till exempel. Då trodde vi nog att de små skulle tycka att det var himla häftigt med ett stooooort torn! Men nä. Inte så värst ändå. Roligast var biljettskylten, och alla stenar och stenbyggen på stranden intill.
Vi klättrade uppför alla trapporna, det var trångt och utsikten magnifik men blåsten läskig. Jag tyckte det bästa var att man fick mjölksyra av de branta trapporna. Vi är alla olika. Men fint, det var det.
