Fem snabba hyllningar till de som förtjänar det:
- Jessica cyklade vansinnigt fort på Cykelvasan igår. Susade in som tolva i damklassen. Den här tjejen alltså, det är första året som hon cyklar seriöst, och hon gör det så himla bra! 3.17 i år, 3.50 förra året. Otroligt fin förbättring på en redan snabb tid. ÄLSK på såna prestationer.
- Lika mycket älsk på all den glädje och passionerade dedikation som ligger bakom triathlontävlande som genomförde Ironmandistansen i Kalmar. Så himla hårt virke i dem.
- Pannben personfierat på alla löpare som sprang BAMM i Björkliden, en tvådagarstävling med orientering och tältövernattning i fjällmiljö. Åh!
- Alla supporters längs deras väg. Som hejade, langade vatten/gels/mat. Som pusslat med livet och som fått stå ut med tävlingsnerver. Resa, packa och hålla tummar. Utan supporters är det svårt och inte lika roligt att tävla.
- Det är svettigt, krävs övertalningsförmåga, flexibilitet, snabba vändningar, spänst i steget, flinka fingrar och uppfinningsförmåga. Också förmågan att läsa signaler, hantera proviant, packa smart och hålla huvudet över ytan. Ensamstående föräldrar I salut you. Och så är jag glad att Prinsen är hemma igen. Nu tar jag min hyllning och sticker ut och springer.
Passionsblomma till grymma prestationer. Min står på uteplatsen.
Ni bah – men alltså MIDNATTSLOPPET, är inte de värda en hyllning då va,va,va? Nja. Jo. Vissa är det absolut, men en timme give/take 40 minuter åt vardera håll, med folkfest, band, ljusshow och bekvämlighet, det är som inte samma.