För 30 sekunders sen ställde jag, iförd träningskläder, in en plåt bullar i ugnen. Jag gillar att baka, är dålig på att städa.
På en lunchtimme när man jobbar heltid hinner man bli svettig och skapa mjölksyra. Om man vill. När en bebé sover och man är föräldraledig hinner man alldeles säkert dammsuga/moppa/lagabarnmat/sortera kläder eller fikandes prata bajskonsistens. Jag vet lite om det.
Vår bebé äter allt som oftast ekologisk barnmat från burk. Tar man i mycket när man tränar får man fina resultat. Jag äter fort och är bra på att fatta beslut. Det finns fotoalbum som behöver beställas. Träningskläderna jag tog på mig kom inte – surprise – från en garderob utan från en ren tvätthög i riktning ditåt. Bullarna börjar lukta gott nu!
Hemma hos oss ligger det tvätt i drivor i tvättrummet. Rent för sig, smutsigt i färgsortering under bänken. Det var ett tag sedan jag vattnade våra blommor men pelargonerna blommar. Vi försöker veckohandla och den som är föräldraledig bossar över maten vi äter – som bebén snart kommer äta när salt blir okej. Jag bloggar på tid från mitt sömnkonto eller 45 minuter SL åt vardera håll. Det är viktigt med vilodagar.
Jag vet glädjeruset i vasaloppsmålet. Har fullständig koll på tittut-lek, krypjakt genom hallen och roligaste sången. Kan och välkomnar känslan av mjölksyrestick före föräldraledighetsfika. Får blöta pussar från solstrålebebé som älskar att vara där det händer.
Bullarna är klara. Jag ska ut och springa. Ikväll ska jag och min prins dammsuga/moppa/plocka. Äta tre bullar var och någon ska slänga ut de 457 livspusselbitarna som livet består i för en ny vecka. Antagligen får symaskinen stå kvar på vårt vardagsrumsbord en vecka till. Vem vet om en minut blir över för att sy en kudde. Båda har fullständig koll på att Garmin som ligger bredvid ska laddas och att bärstolen står under trappen i hallen.
Livspusslet. Vi har god kondition, lyckan i blodet och bullar i magen. BRING IT!