Det sägs att till runt den 20 juli är det midnattssol på Lofoten och jag är så glad att jag fick uppleva den. Jag har spenderat sommartid i norra delar förut men midnattssolen var på något sätt ljusare och mer fantastisk än jag mindes den. 
Att sitta på en strand snarlik som stränder ser ut i tropiskt klimat, i ulljacka och i mössa för att temperaturen är lite kall, se ut över turkost vatten och ha solen högt stående på himlen klockan 23.30 är bara så underligt. Systemet för vad man vet och förstår sätts liksom ur spel och kvar finns istället bara att uppleva och att acceptera det konstigt härliga. 
Vi satte oss där på sanden efter att vi flanerat i vattenbrynet, bilen parkerad med sovande barn en bit högre upp, och tog in stunden. En sen kväll, nästan natt, i mitten på juli i norra Norge med iskallt hav och sol högt på himlen där alltsammans blev ljusa milda pastiller som landade som ett sommarminne jag sent ska glömma. Midnattssol på Lofoten, en ynnest att uppleva.
We come from the land of the ice and snow, from the midnight sun where the wild springs flow…
De här bilderna är tagna på den lilla ön Gimsøya, en ö som man reser runt med i bil på under en halvtimme. En plats med golfbana och berg, vita stränder och ödsliga gårdar. En plats där tiden känns avlägsen och lila möter turkost och stålgrått som på så många andra platser på Lofoten där solen lyser mitt i natten fram till runt den 20 juli.