Anna,
Stark och ståtlig, med en så självklar och naturlig plats lotsade du oss. Jag minns dammande grusplan med brännbollsruscher och fotbollsmål. Längdhoppsgropen med len sand i vänstra hörnet. Du höll i krattan och hade måttband som var stelt. Jag minns dig med eldrött hår fladdrade i vinden. Du var ung. Pigg. Glad. Stark. Du var idrott och lek och spring i benen. Visselpipa i blått tygband och träningsoverallsjacka med glans. Slå med runt slagträ och runda konen. Vi hade roligt och alla kunde. Jag ville vara som du.
Hur underligt det var att tio år senare ta på sig matchtröjan. Möta upp din passning i mittcirkeln och låta bollen gå vidare i laget. Du var stark och ståtlig libero, med en så självklar och naturlig plats. Vi gjorde varandra bra och ditt eldröda hår hade stänk av grått. Tack för allt du gav.
Ingrid,
Alltid på språng och alltid med ett leende. Ljusgul träningsoverallsjacka och långt hår i fläta. En klassföreståndare som hade oss nära hjärtat och såg vår potential. Jag minns EM och VM, ditt sätt att skapa möjlighet för alla att vara bra. Så tolkade jag det, jag som alltid valde VM. Vem vet vad EM-deltagarna kände för det? Jag minns din passion för friidrott och hur du drillade oss i handboll med varannat anfall så det inte blev något spel. Frustrationen i mig. Jag älskade hur jag fick vara idrott helt och fullt hos dig. Hur du inte bromsade eller gjorde tjejanpassning. Hur du uppmuntrade och gav ledigt för skidåkning och lät mig satsa mot min dröm. Du är för alltid en förebild av hälsa och rörelseglädje, att hålla sig frisk och stark. Tack för allt du gav.
Insert valfritt kvinnonamn från femtiotalet-sextiotalet, kanske Gunilla?
Jag minns inte vad du heter, men jag berättar ofta om dig. Du älskade redskapsgymnastik för att din son, eller möjligen din man, var gymnast. Sam humanistisk år ett och du var antagligen så trött på tjejer som flydde bollbanor att du inte såg att jag var annorlunda. Du satte slutbetyg efter resultat i pärm och när vinter blev vår ekade mina kolumner tomma. Medan kajaldrottningarna skyllde på mensvärk och uteblev lade jag specialidrottstimmar på att resa till snö när du hade idrottslektion på fredagseftermiddagen. Mina idrottsmeriter gav mig möjligheten till elitliv samma vår som du höll på att ge mig IG i idrott. Jag gjorde 40 armhävningar på tå, det grabbarna kunde i ringar, hoppade över en plint och du gav mig motvilligt flerstegsbetygshöjning innan jag lämnade dig åt ditt öde och flyttade norrut. Jag minns inte vad du heter, men jag berättar ofta om dig och mitt nästan IG i idrott. Vilken kontrast du var.