Dagarna nu, de går så fort? Igår var en sådan där snabbspolad dag där jag for emellan dator och möten och härliga events samt startade och avslutade dagen med att fira min mans födelsedag.
Ska vi kika lite? Ja! Efter god födelsedagsfrukost (för mörkt för bilder…) for jag in till stan, stannade och köpte snittblommor i bunt och tog med till Leila. Leila firade sin bok ”vardagsträna!” och jag ville gärna hylla, såklart. Som tack för att vi dök upp bjöd Leila på lite morgongymnastik, rörlighet och styrka för axlar och skuldror där och då, pang på. Sådan är boken, fick vi veta, och den verkar härlig!
Vi höll till på Pep Stop, och bjöds på extremt hälsosamt morgonfika och jag konstaterade åter att allt som gör en enorm ansträngning att vara superhälsosamt kanske inte är mina absoluta favoriter. Ni vet, när det blir lite pulvrigt i smoothies och juicer? Kan också passa på att varna för maskroskaffe. Men juice på färska frukter och veggies är supergott!
Direkt efter bokrelease susade jag vidare till pressvisning av Living Proof, ett lyxigt hårvårdsmärke som verkar ta världen med storm och som är delägt av självaste Jennifer Aniston. Ni vet, hon som typ alla har haft som hårförebild någon gång i livet? De visade upp ett nytt torrschampo som faktiskt tvättar håret och som inte lämnar någon matt pulvrig känsla kvar. Därför kan samma torrschampo användas av mig som är brunett och de som är blonda eller rödhåriga. Ska bli kul att testa mer, och för er (och Leila!) som kommer på BBC kommer ni lära känna Living proof bättre!
Efter några timmars kontorsjobb då jag inte lyckades blogga en enda gång åkte jag hem och med hjälp av fyra små barnhänder lyckades vi svänga ihop födelsedagsmiddag och efterrätt.
Middagen – varför fotade jag inte den? Beats me, för den var urgod. Hursomhelst var det papardelle ( färsk bred pasta) som nykokt föstes ner i stekpanna där jag vitlöksfräst portobellosvamp och därefter haft i sparris, coctailtomater, en skvätt grädde, massa tunna skivor av en fin salami med chilismak ( magnifico chili), en kruka basilika och så salt och peppar och snabbt låtit koka upp. Drömgott.
Till efterrätt åt vi kladdkaka, smaksatt med lakrits, och toppad med färsk frukt. Jag hade nästan glömt hur gott det är med jordgubbar, insåg att det nog var fyra-fem månader sedan jag sist åt en.
Efter att barnen lagt sig gjorde jag och födelsedagsbarnet lite research för våra middagsplaner i NYC i maj. Min födelsedagspresent var en datenight med italiensk middag i staden som aldrig sover, där han nu fick välja ut sin favorit av de tre alternativ som jag sökt mig fram till och presenterade. Valet föll på en liten familjeägd Italienare på upper east som verkar vara helt ljuvlig och som har 4,6 av 5 på googles gästranking. Får återkomma om hur Pinocchio var.
Förresten, vi bokade hotellet ”the Row” till slut efter en stunds vridande och vändande på alla argument kring var och hur vi skulle bo. Nu blev det ett slags mellanting, inte fancypancy men inte heller budget och jag hoppas det blir bra!
Ja, det var torsdagen på ett ungefär, och nu är det fredag och veckoslut och jösses vad timmarna och dagarna har gått på snabbspolning den senaste tiden. Det är liksom slut på januari nu? Vem hade anat. Ja jösses.